Prestationsångest

Just nu, så känns bloggen och skrivandet som ett måste. Som någonting jag måste göra för att hålla er uppdaterade och för att göra det rätta. Det rätta i samhället, dokumentera och skriva öppet om psykisk ohälsa. Frågan måste framåt och jag känner att jag måste vara med och driva den, men framför allt så VILL jag vara med. 
Dock känns det som ett måste just nu i livet, vilket som ni säkert förstått kan ändras väldigt snabbt. Det är en del i mitt tillfrisknande, att våga ta dagarna som dom kommer och som dom känns. Och som sagt, just nu blir bloggen ett moln av prestationsångest.
 
Jag har i alla fall brottats med flera panikattacker och vunnit, egoboost. Ångesten kommer jag nog alltid att få leva med, även fast jag förhoppningsvis tar mig ur depressionen. Så jag försöker varje dag att lära känna min vän ångesten ännu mer.
Think positive, se den som en vän och inte som en ovän. Det blir lättare att acceptera dennes dåliga egenskaper då.
 
Så, det är därför jag inte skriver just nu.
1 cicilia:

skriven

kämpa på!

2 Jeanette Polsäter:

skriven

Jag förstår vad du menar när något som först känns lustfyllt går över till krav och prestationsångest. Den generella ångesten för allt och ingenting verkar vissa av oss vara mer drabbade av än andra <--- Baksidan med att vara kreativ ;)

Svar: Härligt att höra att jag inte är ensam!
Tove Sandelin

3 Lisa @ Duttis:

skriven

Du behöver aldrig någonsin känna att bloggen är ett måste. Det här är ju ditt eget kryp in där det bara är du som bestämmer över hur ofta du ska skriva och vad du ska skriva om, de som kräver något annat har missat poängen helt tycker jag.

Hu vad många gånger jag brottats med den där prestationsångesten, både i viktiga skolarbeten och i andra sammanhang. Även jag har haft perioder med hemsk prestationsångest över min blogg. Det har oftast slutat med att jag raderat alla inlägg, ibland hela bloggen, och slutat tvärt med något jag egentligen älskar att göra - skriva.

Ta den tid du behöver och känn absolut inga krav här, för jag har i alla fall inga krav på dig och ditt bloggande! KRAM

4 P:

skriven

Jag älskar dig även om du inte bloggar! Du är bäst för mig, vad du än gör. <3

Svar: Du är bäst för mig. <3
Tove Sandelin

Kommentera här: