I mörkret

Stavfel, särskrivningar och dagvill. Det känns som att det är en bra beskrivning av min blogg. Vilket känns fördjävligt, för jag strävar alltid efter kvalitét i mina texter och har alltid fått beröm tack vare det.
Sanningen är att jag inte ser mina "fel" och att jag inte orkar lägga någon vikt vid det just nu. Jag skriver för att jag behöver det. Att skriva för mig är att bearbeta tankar som jag därefter kan uttrycka verbalt.
Jag är stolt, glad och nöjd med att jag mer eller mindre har skrivit under nästan hela min "sjukdomsperiod". Det känns som att jag kommer att kunna dra nytta av detta på fler och andra sätt i framtiden.
 
 

Kommentera här: