2016

För en dryg vecka sedan, hade jag ett kraftfullt bakslag. Jag valde att se genom, fantasin av, mina friska ögon. Jag föll tillbaka i tänket av tjejen jag var förut. Vilket oftast, resulterar i panikångest.  Även denna gång!
Efter ångestattacker som dessa, blir jag tom. Jag gråter oprovocerat dygnet runt i flera dagar.
Nu har det som sagt gått en dryg vecka och jag skulle vilja påstå att jag är tillbaka på noll. Det är väldigt långt kvar tills jag kan börja klättra, fast jag är i alla fall på noll igen.
Med "långt" menar jag inte enbart i tid, utan även mentalt. Jag har så många gånger, hittills i min hälsoresa, trott att jag varit färdig för att uppgradera. Men, med tiden insett att jag inte inte alls varit det. 
 
Mitt mål är att aldrig igen, glömma bort att den tjejen inte finns längre. 

Kommentera här: