Släpp mig

Vi säger adjö till vår inneboende imorgon, om fordonet vill starta trots kylan. Därför invigde vi ekplankor som jag fick i 20-årspresent ikväll, det blev ett högt betyg för att vara premiär. Köttet och potatisen blev bra, men det där med egengjord Bearnaise är svårt. Den blev lite mild enligt mitt tycke, tyvärr.
 
Ångesten har varit riktigt tuff idag, det började redan igårkväll och droppen blev en nattlig panikångest. Rent fysiskt så känns det mest i bröstet. Förut krampade min kropp och alla dess muskler hysteriskt vid liknande tillfällen, men inte längre. Mina ögon blir stirriga och ibland får jag tunnelseende. Först fryser jag väldigt mycket och sen, när paniken avtar, blir jag tvärt om väldigt varm.
Mentalt slås det logiska tänket ut helt och hållet, alla små detaljer blir enorma konflikter i mitt huvud. Jag tycker att frågeställningar över lag är svåra att ta in och svara på. Oftast fungerar det bara med ja och nej-frågor. Paniken triggas av höga ljud och av trånga utrymmen. Att bli kramad kan resultera i förtvivlan.

Kommentera här: